Maj
När vi landar har allt blivit grönt igen. Av det vi reste ifrån finns nästan inget kvar, allt har exploderat och ljumna morgnar har ersatt det där andra. Månaden maj är själva meningen med Sverige, det vi bygger allt på. I maj är det ännu tiden innan grusade planer och semestersvek. Det mesta händer på samma gång i maj, saker är på gång på alla fronter utan förbehåll och vi ser alla fram emot vårt den här tiden på året. Maj är då det börjar, när vi klipper våra band, bränner broarna och kan kasta oss in i nya saker.
Jag har inte lång tid kvar alls i byn. Inser det utan förvarning och faller i en stunds koma. Försöker berätta det för dig, fast det blir inte alls särskilt bra. Pratar om något annat istället fast jag vet att vi inte har tid för sådant.
Det är bara en vända till storstan och sedan ett par dagar till i byn innan flyttlasset går söderut. Samma land fast ändå inte. Ser meningslös vår-hockey på teve, försöker tänka på annat och för en stund är vi livrädda tillsammans och på samma nivå. Det kan vara bra att vara det ibland, man blir lite mer försiktig då. Jag lär mig sådant efterhand, att tillvaron kan vara ganska skör ibland. Jag försöker förklara för dig att jag inte kan lära dig något om farväl, att jag är precis lika mycket ute och cyklar som du. Mina förklaringar fastar på vägen och jag försöker glömma faktumet att tiden för sådant redan är ute. Ibland betyder månaden maj slutet på saker också.