etwo

Foljer Marcus Birros blogg pa Expressens hemsida och kan varmt rekomendera er att lasa hans asikter och funderingar kring livet, politiken och fotbollen. Allt i en mix som tilltalar mig. Han vaver ihop tradarna till nagot som blir fargglatt och levande. I dyningarna efter valet publicerade han en traffsaker text om Sverigedemokraternas framgangar i riksdagsvalet. Hur valresultatet uppror och forvanar andra lander i Europa och skapar manga fragor infor framtiden.
  Forvaningen ar stor har i Storbrittanien over hur svenska valjare har lagt sina roster. Ar Sverige pa vag mot en stramare och hogerextrem inriktning eller ar detta bara en tillfallig vag av missnoje och en valjarprotest mot ekonomiskt daliga tider?
  En slags belatenhet anar jag mig ocksa hora i britternas analyser av det svenska valet. Ungefar: Ni kanske inte ar sa himla hederliga och helylle anda nar allt kommer omkring?
  Birro skriver att han ser ett annat Sverige, ett nytt land vaxa frammed nya asikter och varderingar. Forstar vad han menar och kan sjalv se det i ICA Maxi-kopcentrumen som vaxer upp som svampar ur jorden runt smastaderna i landet. Dit man tar sin nya bil och aker for att finna billigt toalettpapper till kampanjpris och utnyttja kupongen storforetaget skickat hem i brevladan pa tre kilo kottfars och sedan aka hem till huset i nadra anden av staden. Hem till huset, hem till borgen dit man inte vill ha nagon nara. Speciellt inte om de ar fran nagot annat land. Protesterar mot bensinpriset och tycker det ar trakigt nar den lokala ICA-handlaren maste sla igen. Den var ju sa bra att ha nar det behovdes en liter mjolk pa sondagen nar stadsjeepen var pa turne runt smastaden for att lamna barnen pa diverse aktiviteter. Dyr bensin, for mycket folk fran andra kulturer och sa maste det ju vara tillatet att ladda ned massa film och musik ocksa. Annars gar det inte ihop, livet. Piratpartiet och Sverigedemokraterna. Symboler for mannsikors prioriteringar. Nedladdning och radsla. Hem fran kopladorna utanfor staden med jeepen till borgen. Med senaste datorn och prydligt malade staket mot de andra kulturerna. Klippta grasmattor och studsmattor med sakerhetsmarkning.
  Miniamerika sa nagon om hur Sverige utvecklas steg for steg och kanske ar det lite sa det ser ut. Eller kanske Maxi-amerika?

Nagot ar det, nagot som ger gladje, inspiration och inre frid. En lycka som inte gar att kopa for nagra pengar som helst, som ar helt gratis och utan hakar eller avbetalning pa tva ar. Inga garantier och inga avtal. Kusten. Kusten ligger oppen for alla att upptacka och slukas upp av. Promenerar over London Bridge hem fran jobbet haromdagen. Fantastisk vy och en fin eftermiddag med solen blankande in vagig vattenspegel. Batar, skepp och pramar. Rorigt, folkliv och slammer. Ljummet och hostvibbar. Floden ar inte havet, imponerar men nar inte upp till vad kusten och havet erbjuder. Kisar i motljuset och kan nastan ta mig anda till barndomens stranddagar och kvallar. Kasta macka, bada, bygga flotte eller grilla. Vid havet blir allt mojligt. For en stund ar man dar och da och utanfor nagot. Mitt uppe i leken ar den det enda som betyder nagot pa riktigt. Langt fran Sverigedemokrater och en fientlig varld. Over London Bridge tar jag mig nastan anda dit. Kisar och ser solnedgangar och fartyg i horisonten. Skratt och lek pa nathinnan hojer humoret denna eftermiddag med ett par grader och jag ar, inser jag, nar allt kommer omkring en som alltid kommer att ha band till kustlinjer och strander. En relation som inte kan brytas. Inte leva just nu kanske, men aldrig do ut heller.
  Pa tivoli utanfor London idag med chefen och kompisar. Bilresa dit genom engelsk deckar-landsbygds-miljo. Vantade mig bara att inspektor Frost skulle komma puttrande i sin gamla Volvo och stoppa oss runt nasta kurva. Tivolit bjod pa adrenalindos 2010 for min del och karuseller jag sent kommer glomma. Upplevelse liksom. Hog kvalitet.

Ledig dag idag och ar tidigt uppe. Dusch och snabbfrukost. Ingen uppe i huset. Tiden innan dagen vaknar till pa riktigt min favorit. Mojligheterna finns dar, allt ligger oppet och kanslan av att nagot aktivt griper tag i en ar svar att beskriva.
  Aker och koper en dator. Efter mycket om och men antar jag att det var oundvikligt och dags att gora det. Oxford Street och otrevlig personal, men nu har jag den pa plats i knat, sa det spelar inte sa stor roll.
  Gaster fran Gotland pa plats sedan nagra dagar och det ar alltid roligt. Har varit dalig som guide och lamnat dem till mycket frihet, men de verkar anda nojda med sin Londonvisit.
  Andra gaster huserar ocksa i huset lite om vartannat, men september skulle ju vara sa, det kommer vara det jag minns av september detta ar. Som manaden dar man inte ville vara pa jobbet utan helst pa helt andra platser.
  Fin helg och fin sondag kring London fields och Brick Lane. Kandes som att vara tillbaka till nagot. Nagot som var lite enklare och mindre kantat av problem. Vaxlande molninghet, klar hosluft. Uteserveringar, marknad, promenad, sommarhistorier och en tillfallig kansla av att allting inte alltid behover vara sa himla komplicerat. Livet kan vara fint ocksa och ibland kan en dag, en vy, ett stalle eller en speciell manniska paminna dig om det.
  Forsoker fa kanslan att komma tillbaka nar jag mandagen efter sondagen vandrar langts South Bank hem fran jobbet med ljumna vindar, skimrande ljus och turister som sallskap. Ar inte saker pa om jag lyckas men tanker att det kan vara fint anda for minnen kan ta en nagonstans, de ocksa.

Vaknar fem pa morgonen forkyld och elandig. Feberfrossigt skakande lunkar jag ned till bussen. Den ar lika iskall som morgonen och jag har inga pengar pa mitt busskort. Busschaufforen ar snall och later mig aka med anda. Ser val hur elandig jag ser ut. Packar upp muffins och maler kaffe. Tinar upp lite. Dagen tar slut och jag moter bror i Farringdon. Ett par eftermiddags-pints far min hals och min feber att ge med sig lite. Hjartat att bli lite mindre kallt. Pratar om allt mellan himmel och jord som vanligt. Ses inte sa ofta nufortiden, jag och min bror. Ater sushi och dricker lite te.
  Eftermiddagsstamningen pa eftermiddagslugna pubar ar nagot som det gar att ta pa. Den ar sa patagligt lugn och avslappnad. Som att kliva in i en annan tid, ett rum dar hetsen och stressen inte gor sig pamind. Ingen tunnelbanestrejk eller mutskandal kan andra pa det. Samtalen kretsar kring det, men pa eftermiddagspubarna tar man det sansat. Vet att livet gar vidare, tiden har sin gang och allt det dar. Samtalen pa riktigt och akta. Ett rum att fly till for en stund. Som ett vardagsrum for dem som inget eget ager.
  Sommaren ar slut, men jag vill inte att den dar kanslan av att den ar over ska ha overhanden. Hosten, sa mycket ska ju handa och sa mycket jag borde gora och ta tag i. Det regnar och ar solsken om vartannat. Min landlord ringer och sager att nagon forsokt gora inbrott i huset. Somnar om anda, for tjuven ar borta, sager landlorden. 
  Somnar om och drommer mig bort. Feberdrommar kan vara vackra. Man vet inte att man drommer som ibland annars ar fallet. Man ar bara dar och da utan start eller slut, utan tvivel och iskalla morgonbussar. Sedan vaknar man och ibland regnar det, men lika ofta ar det solsken och allt vackert. Livet kan vara valdigt vackert och utan nagra moln alls ens i horisonten. Ibland suddar ett litet meddelande fran nagon ut allihop, himmelen blir bla och man glommer hur det kan vara ibland.

Tror att det nagon gang, vid nagon tidpunkt framover kan bli klart och stamplat klart. Ar inte saker, men kanner att det kan droja ett tag. Kanslan infinner sig nar jag ur ett hornskap graver fram en gammal stekpanna for att steka lite kottbullar och det ramlar ut en hog gamla grejer pa golvet innan stekpannan skymtas langst in i skapet. Pa samma satt dyker liknande kanslor upp nar jag duschar in for oppen rida i brist pa fonster i badrummet och sedan torkar upp vatten pa golvet i brist pa kabin till duschen. Landlorden ater chips, kedjeroker med resten av byggjobbarna och sanker en burk cola innan han ler mot mig och utbrister: "Its gonna be great when this is finsished!" Jag ler ocksa och tanker: Vi gar i samma tankar Mr. landlord och jag. Nar (om) projektet ar klart, ja da blir det great.
  Pa nya stamfiket nere pa gatan nu pa morgonen. Sol inleder september. Shorts, kortarmat, latte. Hosten har den har morgonen fatt ett fint avstamp. Kanns som att det ar i september allt hander. Dealar fram ett rum till kamrat och hans flickvan som kommer pa besok nasta vecka, skriver lite pa en historia jag paborjat och pratar med herr Ekvall pa telefon. Spanar och spinner. September, mycket pa gang.
  Tidigare premiarministern Tony Blairs biografi slapptes idag. Ger tydligen diverse kangor till olika hojdare lite har och var. Pastar i sin bok exempelvis att Gordon Brown helt saknar social kompetens for att leda ett politiskt parti. Blair menar att han visste att det skulle bli katastrof for Labour med Brown vid rodret. Kan bli kansligt och stelt nasta gang de tva stoter pa varandra pa nagon middag eller tillstallning nasta gang. Vad kommer att sagas? Hur gar de vidare? Kommer Gordon att ignorera Tony nu? Eller var det bara uppgjort kabbel. Visste kanske Gordon att Tony skulle skriva sa och far en del av nagon form av media-kaka som de bada tjanar pa?
  I tider dar media annordnar fallor och har insider-reportrar, och oppna gral inte alltid ar sa hjartliga och dramatiska som det kanske ter sig i spalterna eller i rutan sa kan man nog inte vara riktigt saker pa vad man ska tro. Men en lasvard biografi, det ar jag helt saker pa att Tony Blairs ar.
  I Sverige gjorde Goran Persson lite samma sak i tevedokumentaren om sig sjalv for ett par ar sedan. Manga politiker, daribland Mona Sahlin fick smaka pa Persson-kritik. Hur ar Goran och Monas relation till varandra nu? nagon lasare som vet?