etwo

nils jönsson skriver om vardag, drömmar, samtiden och minnen ur olika synvinklar.

Vinterhander

Publicerad 2011-01-26 12:28:41 i Allmänt

Kommer mig inte riktigt for, nar inte anda fram och far inte saker gjorda. Inget blir skrivet, jobbar lite for lite och utomhus mest morker. Laser att Marcus Birro ar upprord pa media och Sverige och folket igen. Sneglar pa nyhetsrapporteringen kring detta med ena oga och forstar att han planerar en flytt till Rom. Det ar for mycket morker i hans liv just nu. Later vettigt med en sadan flytt tanker jag. Vem vill inte till Rom i januari? River av lapparna pa min kalender pa vaggen och vantar pa varen. Langtar. Letar universitet pa internet och ser hosten ritats upp. Som vanligt den har tiden pa aret. Lever for nagot annat, nagot kommande, oavsett om det ar varen, Rom, resande eller studierna. Nagot som ska komma senare ger oss naring och mening.
Gar sedan pa en fantastisk spelning, dricker gott vin och cyklar hem i kvallskylan. Blir sadar kall om handerna man blev nar fotbollstraningen var slut och halva vagen var hemtrampad. Vintertraning, banan, sportdryck och ljummen dusch efterat. Hem till mammas pasta, SVT och laxlasning. Pa min nya cykel hem genom Londonnatten blir allt verkligt och vid min sida igen. Handerna tinar, hjartat varms upp, varen runt husknuten och tid att se saker i det dar ljuset da allt ser fint och bra ut.
Kommentarer (0)

Mera spray

Publicerad 2011-01-17 12:13:21 i Allmänt

Sover djupt, intensiva drommar. Helgen blir till ny vecka och jag vaknar alldeles for tidigt. Diverse smakryp tassar runt i en jamn strom pa koksgolvet trots brukandet den dar sprayen som ska vara sa bra. Stampar ihjal nagra medan jag lagar frukost-agg. Behover nog spraya mer for onskad effekt.
Osregn, mandagsmorgon och eftermiddagsarbete pa Get Coffee den har dagen.
Helgen varit en sadan dar lugn och tidig en. Vilat mycket pa soffan, kollat lite fotboll, atit glass med tre olika smaker, tagit langpromenad i solen och tittat pa Dark City fran 1998. 13 ar kan ga mycket snabbt och kannas som en evighet sedan om man ser till specialeffekterna i filmen. Aningen lojt, ett snallt omdome. Anda en bra film, ar jag den forste att tillagga.
Tipsar garna er lasare om Marcus Ulvsand och Anton Wedding, tva mycket duktiga musikskribenter som finns att lasa alster av pa siten Joyzine.se. Lite godis under laslampan i vintermorkret.
Stallet jag sitter och skriver detta pa har en teve med flimrande testbild staende i ena hornet. Myrornas krig ni vet. Som dekoration. Men sa spelar de All I Need med Radiohead och raddar pa nagot satt upp situationen. Tror inte jag gillar den dar teven som bara star dar i hornet. Stirrar pa gasterna med sitt ondskefulla flimmer. Men ska ge den en chans.
Kommentarer (0)

Utkast: Jan. 15, 2011

Publicerad 2011-01-15 14:40:15 i Allmänt

West Ham mot Arsenal ikvall. Smaka av den. Ett derby med sota undertoner. Som ett gott rodvin att langsamt avnjuta. I ostra London en hetare match an de mot Tottenham aven for oss Arsenal-fans. Instabile lillebror bjuder in den valbargade svarmorsdrommen fran norra delen av staden och det ar stora kanslor i luften.
Derbyn alltid speciella matcher att titta pa. Sjalvklart ar det sa, och ofta ar det de dar derby-matcherna man minns allra tydligast av alla matcher man beskadat. De hanger sig kvar, biter sig fast pa nathinnan. Kanske inte alltid helt tydligt resultaten eller hur malen sag ut i detalj, men jag minns var jag var och gjorde under de flesta av de har matcherna mot West Ham, Spurs eller Chelsea.
Hade  imma pa glasogen efter att ha spelat innomhusfotboll nar jag fick reda pa att Fredrik Ljungberg gjort segermalet i 79e minuten mot Spurs 2003. Stod i en gammal moglig sporthalls-kiosk och pustade ut med en varmkorv nar en kompis kom fram, viftade vilt med mobilen i luften och ivrigt berattade att Ljungberg avgjort matchen. Sag inte min kompis genom mina igenimmade, otidsenliga och nagot nordiga glasogon, men minns att jag blev glad.
I februari 2009 vaknade jag upp en kvart innan det var dags for lunch-match borta mot Spurs. kastade pa mig kladerna och skyndade mig ned till puben pa hornet for att ensam med par frukost-pilsners folja matchen som slutade 0-0. Efter matchen tog jag en varmkorv (precis som 2003) pa Brick Lane. Lite ketchup hamnade pa kinden och det talade en dansk tjej om for mig i sin oppningsrepilk. Hamnade senare pa en eftermiddags-klubb dar ett jazz-band underholl. Men det hor kanske inte till historien egentligen.
Sedan har vi den dar klassiska matchen med alla malen i mot Tottenham. 5-4 vann Arsenal med till slut hosten 2004 och jag var en mycket nojd 15-aing. London Calling med The Clash spelades i den svenska televisionen som ledmotiv till hojdpunkterna. For en tystlaten, blyg 15-aring med ett lite for stort intresse for fotboll var det som att den stora varlden kallade med Clash i huvudet pa promenad hem genom den lilla staden. Me for stora drommar och visioner traskade jag hem till middagsmat och Oldsberg pa teve. Hem fast jag nog egentligen redan var pa vag mot nagot annat, nagot jag tankte var storre.
Kommentarer (1)

Korg med baguetter

Publicerad 2011-01-13 18:02:11 i Allmänt

Vissa dagar ar sadana att man blir man lite for varm och svettig pa ryggen pa bussen nar man ar pa vag hem fran en slitig och pafrestande dag. Man har valt for varma klader, haft en dalig arbetsdag, kanner sig feberfrossig och grinig. Gammal och grinig typ. Man gnaller lite och nagon gammal akomma gor sig pamind, daliga knan eller en pafrestad rygg kommer ater pa tapeten. Kollegor och vanner inte sa intresserade over for lite brosk i ett kna eller stel rygg. Haltar runt, muttrar lite for sig sjalv. Tillvaron  i graskala och fa fargklickar att fasta sig vid eller trostas av. Graskaligt, eftertanksamt vemod nar vintern ar i nagon slags hogform. Haller hart i oss, vintern. Breder ut sig och gor dagarna sa korta men sa valdigt langa pa samma gang. Vissa dagar ar sadar. Morka, langa och bara till for nagot man inte riktigt vet vad det ar.
Vissa dagar ar man helst for sig sjalv och ar inte med pa nagra noter alls. Vissa dagar blir man forfrusen pa vag till bussen i snostorm. Man har valt for tunna klader och tinar upp staende pa en morgonpackad buss och funderar lite for sig sjalv varfor man egentligen star dar. Man tanker lite for mycket vissa dagar och analyserar ihop nagot man sjalv kanner sig bekvam i. Vissa dagar ar det sadar, lite mindre bra liksom.
Sedan finns de dar dagarna, stunderna och ogonblicken nar allt bara faller pa plats. Man ser hela bilden klart framfor sig. Lagger pussel med livets sma godbitar och kan for en stund vara nojd med hur pusslet ligger dar fardigt och fint pa bordet framfor en.
Gar med en korg baguetter som ska aterlamnas till bageriet efter kaffestallets stangning. Klockan ar sex pa kvallen pa Fleet Street, rusning for folk att ta sig hem, halsar pa ett par nyblivna stamkunder dar jag gar gatan ned med den dar baguettkorgen till bageriet. Pa en kort promenad i den ljumna kvallsbrisen faller sa mycket pa plats. Kaffestallet ar nyoppnat, kunderna har borjat hitta in, Fleet Street ligger vackert upplyst, valkomnande framfor fotterna och den dar vackra, sprudlande kanslan av att vara pa vag nagonstans tar tag i en. Och sa den dar fina korgen med baguetterna. Senare pa kvallen med vanner pa en middag och tar farval av han som ska flytta. Det ar trakigt, men det ar anda fint, for alla ar glada och det blir vardigt, farvalet av han som ska flytta.
Vissa dagar ar sadar. Man ar pa gang, har manga tradar att dra i och alla ar glada och trevliga. Vissa dagar i livet gar det bra eller vad man kan kalla det.
Kommentarer (0)

Langst bak i bussen

Publicerad 2011-01-07 23:33:16 i Allmänt

Snook satt en gang langst fram i taxin. Den har fredagskvallen sitter jag langst bak i dragspelsbussen pa vag hemmat fran lang dag pa nya jobbet. Motsatsen liksom. Men, staden badar i kvallens neonljus, skimmrar forbi utanfor fonstret och varmer upp januari-hjartat. Staden i fredagsmorker bland det vackraste som finns. Ljusen, manniskors forvantningar, gladjen over tva lediga dagar framfor sig liksom skymtar sa tydligt i ogonen. Innan midnatt och annu for tidigt for besvikelserna, sveken och angestladdad helgproblematik. Annu promenerar manniskor med stolthet, raka ryggar, tider att passa och fredagskanslor i kroppen. Vill stanna tiden bara for en liten stund och bevara intrycken och atmosfaren. Ta pa den. Folja skadespelet kavlas upp framfor mig fran platsen langst bak i bussen. En bit fran scenen, en bit fran skadespelarna och handelsernas centrum den har aftonen.
Stopp vid London Bridge blir hallplats med vy over Tower Bridge som blir Whitechapel och strax efter det, nagra mindre exotiska busshallplatser senare, dags for avstigning for min del. Maten i platspasen fran snabbkopet pa vag att tina upp och den dar lite halvtaskiga doften i trappuppgangen som aldrig riktigt vill forsvinna. Biter sig i alla vader och situationer kvar, sitter pa ens axel och gor sig pamind de tre trapporna upp till dorren som dyker upp som raddningen. En blandning av rengoringsmedel, for starka cigaretter och gammal curry i en doftande valkomst-cocktail.
Fredag hem fran jobbet langst bak i den dar roda dragspelsbussen pa flykt fran kalas, dans, samtal eller glamour och tanker att sadant ar trevligt och bra ibland det ocksa. Varmer en pizza och tittar pa film. Insuper kvalitetsvila och kanner mig aningens gammal och gra men resonerar att det nog inte spelar sa stor roll egentligen.
Kommentarer (0)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela