Korg med baguetter
Vissa dagar ar sadana att man blir man lite for varm och svettig pa ryggen pa bussen nar man ar pa vag hem fran en slitig och pafrestande dag. Man har valt for varma klader, haft en dalig arbetsdag, kanner sig feberfrossig och grinig. Gammal och grinig typ. Man gnaller lite och nagon gammal akomma gor sig pamind, daliga knan eller en pafrestad rygg kommer ater pa tapeten. Kollegor och vanner inte sa intresserade over for lite brosk i ett kna eller stel rygg. Haltar runt, muttrar lite for sig sjalv. Tillvaron i graskala och fa fargklickar att fasta sig vid eller trostas av. Graskaligt, eftertanksamt vemod nar vintern ar i nagon slags hogform. Haller hart i oss, vintern. Breder ut sig och gor dagarna sa korta men sa valdigt langa pa samma gang. Vissa dagar ar sadar. Morka, langa och bara till for nagot man inte riktigt vet vad det ar.
Vissa dagar ar man helst for sig sjalv och ar inte med pa nagra noter alls. Vissa dagar blir man forfrusen pa vag till bussen i snostorm. Man har valt for tunna klader och tinar upp staende pa en morgonpackad buss och funderar lite for sig sjalv varfor man egentligen star dar. Man tanker lite for mycket vissa dagar och analyserar ihop nagot man sjalv kanner sig bekvam i. Vissa dagar ar det sadar, lite mindre bra liksom.
Sedan finns de dar dagarna, stunderna och ogonblicken nar allt bara faller pa plats. Man ser hela bilden klart framfor sig. Lagger pussel med livets sma godbitar och kan for en stund vara nojd med hur pusslet ligger dar fardigt och fint pa bordet framfor en.
Gar med en korg baguetter som ska aterlamnas till bageriet efter kaffestallets stangning. Klockan ar sex pa kvallen pa Fleet Street, rusning for folk att ta sig hem, halsar pa ett par nyblivna stamkunder dar jag gar gatan ned med den dar baguettkorgen till bageriet. Pa en kort promenad i den ljumna kvallsbrisen faller sa mycket pa plats. Kaffestallet ar nyoppnat, kunderna har borjat hitta in, Fleet Street ligger vackert upplyst, valkomnande framfor fotterna och den dar vackra, sprudlande kanslan av att vara pa vag nagonstans tar tag i en. Och sa den dar fina korgen med baguetterna. Senare pa kvallen med vanner pa en middag och tar farval av han som ska flytta. Det ar trakigt, men det ar anda fint, for alla ar glada och det blir vardigt, farvalet av han som ska flytta.
Vissa dagar ar sadar. Man ar pa gang, har manga tradar att dra i och alla ar glada och trevliga. Vissa dagar i livet gar det bra eller vad man kan kalla det.