etwo

Ett jazzband spelar förtrollande vackert i en bortglömd del av staden. Det var en anrik teater en gång i tiden. Nu hålls konserter och föreställningar för andra än massorna. Men Eldkvarn spelar där i november. Det är något det snackas om och planeras för redan, den där Eldkvarnspelningen. Lite varstans sitter affischer och bland folk hör man hur det tisslas och tasslas. Det är helt klart en av höstens höjdpunkter i kulturprogrammet. 
   Det närmar sig minusgrader och arbetsveckan är slut för de flesta när fredagskvällen tar sin början. Tonerna av bandets jazz och sångerskans stämma går att höra ut på gatan, det värmer och tinar frusna after work-hjärtan som slår lite snabbare än vanligt efter den mycket billiga happy hour-ölen och whiskygroggarna nere vid baren på strandpromenaden. Det är redan hemväg för många, kanske blev urladdningen efter veckan lite för stor och kanske var priserna alltför frestande låga för att inte slå till ett par gånger extra. Men ett par unga kumpaner skrattar ännu och stretar uppför backen mot torget. De är ännu att räkna med. De har lite för lite kläder på sig, men är stiligt klädda i skjortor och välputsade skor. De är redo för vad staden har dukat upp. 
   I den gamla teatern sitter gamla par och en även en del unga par och lyssnar värdigt till musiken från scenen. Raka ryggar, vattenkammade herrar och en stillsam atomsfär. På ett bord i foajén ligger bandets skivor till försäljning. ”Det är fler skivor än besökare” skrockar en föreståndare för teatern och visar vägen in. 
   På en annan bar hänger gymnasieungdomar vid ett bord i en i övrigt tom lokal och borta vid bowlinghallen är det också redan ganska tomt. Sibylla håller stängt någon timme till. De är nämligen lite kontientala och har tagit fasta på det här med att hålla siesta. Så de gör det rejält och håller stängt mellan fyra och tio på kvällen under helgerna. Mer än influenser från södra Europa beror det nog på att centrum under de här timmarna är i det närmaste övergivet. har man tur håller pizzerian med de stora pizzorna öppet. Inte heller efter tio syns många själar till i centrum, men de som är ute och slarvar kan väl tänkas vara sugna på en kokt med bröd och för dem slår Sibylla upp portarna till sin värmande oas. 
   En polisman säger att det är lugnet före stormen och en bil är nära att krocka med en annan bil en bit bort.