Ryan Giggs pa Roman Road
Vandrade pa min semesters forsta dag runt lite i omgivningarna kring Victoria Park och Globe Road. Har inte gatt Globe Road en enda gang sedan jag flyttade till Bethnal Green och denna morgon kandes det helt ratt att gora ett litet besok. Upptackte att det ligger tva sma till synes mysiga pubar pa gatan. Dessa hade emellertid annu ej slagit upp portarna for tosrstiga besokare vid tidpunkten jag befann mig pa Globe Road, men av utsidan att domma sag det kvartersmysigt ut och kommer definitivt att besokas inom kort.
I vinden och den vaxlande molningheten hem och med rock i lurarna stannar min varld till for ett ogonblick. Ett stycke framfor mig kommer Ryan Giggs gaende rakt emot mig pa Roman Road. Ryan Giggs! (Fotbollspelare i Manchesters roda lag)
Han ar tatuerad och ser sa dar sammanbiten och malinriktad ut dar han gar som bara Ryan Giggs kan. Det finns fotbollsspelare som alla manniskor oavsett lagtillhoighet och sympatier kan acceptera, sluta upp kring och respektera for deras insatser. For mig ar Ryan Giggs ett typexempel pa en sadan. Ar ut och ar in, match efter match, titel efter titel har karln slatt inlagg och varit kantspringare och gjort mal i ett av varldens basta lag. Han har tjanat enorma summor pengar och ar beromd. Men den bild jag har fatt av Ryan ar att fortfarande brinner. Sa har hans laromastare Alex Ferguson beskrivit det: "Killar som Paul(Scholes), Gary(Neville) och Ryan Giggs har inte forandrats, de ar fortfarnade hungriga varje dag", sa Ferguson i ett nummer av Offside for inte sa lange sedan.
Oavsett vad det ar for intresse man har sa maste man vara hungrig, nastan pa svaltgransen och brinna for det man haller pa med om det ska bli verklighet av de drommar man gar och bar pa.
Nar jag sag Ryan Giggs dubbelgangare pa Roman Road idag, tankte jag att det var lite sa som man ville se stjarnorna. Han hade lunch fran sitt vanliga jobb och skulle sedan hasta ivag till traningen dar kanske Alex Ferguson skulle bli sur for att han var nagra minuter sen. Ryan skulle kanske skylla pa en buss som gatt sonder eller varit forsenad.
Efter traningen skulle han hasta hem for att hinna sova ordentligt innan han nasta morgon aterigen skulle upp tidigt till sitt jobb som grovarbetare pa ett bygge i nagon obskyr forort.
Ryan Giggs dubbelgangare fick mig att dromma mig bort ett litet tag den har morgonen. Sedan korsade jag gatan, snorvlade lite, hostade lite och konstaterade att forkylningen annu inte gatt over. Oavsett om Ryan kommit till E2 eller inte. Ikvall ska jag kanske se de aterstaende tva timmarna pa Saving private Ryan som paborjades haromkvallen.
I vinden och den vaxlande molningheten hem och med rock i lurarna stannar min varld till for ett ogonblick. Ett stycke framfor mig kommer Ryan Giggs gaende rakt emot mig pa Roman Road. Ryan Giggs! (Fotbollspelare i Manchesters roda lag)
Han ar tatuerad och ser sa dar sammanbiten och malinriktad ut dar han gar som bara Ryan Giggs kan. Det finns fotbollsspelare som alla manniskor oavsett lagtillhoighet och sympatier kan acceptera, sluta upp kring och respektera for deras insatser. For mig ar Ryan Giggs ett typexempel pa en sadan. Ar ut och ar in, match efter match, titel efter titel har karln slatt inlagg och varit kantspringare och gjort mal i ett av varldens basta lag. Han har tjanat enorma summor pengar och ar beromd. Men den bild jag har fatt av Ryan ar att fortfarande brinner. Sa har hans laromastare Alex Ferguson beskrivit det: "Killar som Paul(Scholes), Gary(Neville) och Ryan Giggs har inte forandrats, de ar fortfarnade hungriga varje dag", sa Ferguson i ett nummer av Offside for inte sa lange sedan.
Oavsett vad det ar for intresse man har sa maste man vara hungrig, nastan pa svaltgransen och brinna for det man haller pa med om det ska bli verklighet av de drommar man gar och bar pa.
Nar jag sag Ryan Giggs dubbelgangare pa Roman Road idag, tankte jag att det var lite sa som man ville se stjarnorna. Han hade lunch fran sitt vanliga jobb och skulle sedan hasta ivag till traningen dar kanske Alex Ferguson skulle bli sur for att han var nagra minuter sen. Ryan skulle kanske skylla pa en buss som gatt sonder eller varit forsenad.
Efter traningen skulle han hasta hem for att hinna sova ordentligt innan han nasta morgon aterigen skulle upp tidigt till sitt jobb som grovarbetare pa ett bygge i nagon obskyr forort.
Ryan Giggs dubbelgangare fick mig att dromma mig bort ett litet tag den har morgonen. Sedan korsade jag gatan, snorvlade lite, hostade lite och konstaterade att forkylningen annu inte gatt over. Oavsett om Ryan kommit till E2 eller inte. Ikvall ska jag kanske se de aterstaende tva timmarna pa Saving private Ryan som paborjades haromkvallen.