etwo

Perspektiv ar sa oerhort viktigt att fa pa det mesta man gor har i livet. Det kan galla synsattet man har till sitt liv eller perspektiv pa saker man sjalv eller andra har utrattat. Allt kan stallas i relation till annat, gamforas och bedommas. Perspektiv ar inte bedomning, utan mer ett sunt satt att se pa olika saker. Nar jag i helgen tillsammans med Jim och Per vandrade hem fran Emirates Stadium i Islington efter Arsenals fenomenala 4-0-seger over Wigan slog mig tanken att det kandes ganska bra. Vadret hade varit fantastiskt, men efter matchen hopade sig molnen och ett stilla regn foll. Inget kallt och obehagligt regn, utan mer som ett sommarregn som skoljde av kropp och sjal lite grann. Ruskade om en. Vandrade hem i lordagseftermiddagen, smapratade lite, kopte en kall tropicanajuice och en pilsner. Satter man perspektiv pa en sadan lordag ar det givetvis en lordag man vill minnas. Som lordagarna sag ut i drommarna nar man var tolv och sag pa tipslordag. Jag satte mig in i hur det var for alla Tom, Bill, James etc, som satt pa alla de dar arenorna vi i svensk teve fick se lordag ut och lordag in. Tankte mig hur deras liv sag ut. Tankte att det maste vara fantastiskt att en grakall novemberlordag se exemplvis Fulham-Bolton spela 0-0. I vardagsrummet var det aldrig grakallt, utan alltid varmt och gemytligt. Nar vi knappte av teven vid sextiden pa lordagskvallen for att inmundiga middagen, trangdes Tom, Bill och James i tunnelbanekon, bilkon, busskon, korvkon eller nagon annan form av ko. Fotbollsbesok handlar i mangt och mycket om koande i olika former. Fran vardagsrummet var det aldrig ko. Bara att traksa in i koket. I lordags var det heller inget koande. Jag, Jim och Per vandrade bara helt sonika hemmat. Hade jag for tio ar sedan kunnat se mig sjalv i lordags hade jag matt bra. Lutat mig tillbaka i soffan, tagit en godisbit och formodligen haft ett litet lurigt leende pa lapparna. Sedan kanske blivit lite besviken for att ha fatt en bekraftelse pa att jag inte skulle bli proffesionell spelare som vuxen. Men att ga pa Arsenal hade rackt gott och val. Man maste ibland se sig sjalv utifran. Da kommer perspektivet automatiskt. Det ar ens skyldighet att gora det basta av saker och ting, inte grava ned sig, utan kunna vara glad och nojd aven over det lilla.
  Per svangde av till sitt och tillsammans med Jim tog jag mig den sista biten hem. Kopte en burgare till Johanna, gjorde en laxmacka i koket. At nagra daim.