Vadvärk
Januari har smugit in i våra liv, lite oannonserat, lite snett bakifrån döda vinkeln har den tassat sig fram ända in på och tagit tag i oss i ett järngrepp. Skakat om oss liksom. Januari vill få oss på bättre tankar, starta upp saker och ting på nytt, ta nya tag, nytt levnadssätt och nya möjligheter väntar för dem som vill. Jag morgonjoggade och storhandlade mat med J på stormarknaden. Försökte liksom. Efter joggingrundan har jag nu sådan träningsvärk i min vänstra vad att jag med stor uppoffring tar mig upp och ned i hemmets trappa. Att göra kaffe på jobbet var en enda lång pina. Folk skrattar och ler förstående åt mig där jag linkar runt och försöker duka av bord och skumma mjölk. Hybris skulle nog många beskriva min första joggingtur på ett par månader som. Rask takt 45 minuter trodde inte jag skulle vara några problem, men inser att en lugnare uppstart hade varit mycket klokt. Men det är så himla tråkigt att lunka runt, och det får jag betala tillbaka för nu i from av en stor portion linkande och smärta. Voltaren hade en gammal man jag kände med största säkerhet förordat. Vad vet jag. Vila i två veckor och känn sedan efter, som svensk vårdcentral hade sagt.