Tystnad
Tystnaden påtaglig och total, gårdagskvällen tillbringades inte direkt med några ansträngningar att försöka somna. Det var inga problem. Bara att blunda och börja drömma. Inga ljud alls här ute i skogen om natten och lätt att vakna utsövd och välmående. En koltrast kikar förbi och hänger lite blygt utanför sovrumsfönstret. En hare sknuttar runt på tomten och ser lite rädd och förvirrad ut. I kontrast till samtida brus, trafikbrus, byggarbetsplatsbrus och mediebrus kan ibland stunder av tystnad i all sin enkelhet vara det vi strävar efter mest. Enkelt, men ganska svårt att finna.
Käkar stadig frukost, joggar en sväng i morgondiset med slingrande, knastrande grusväg under fötterna. Temperaturen lagom, lätt dimma och vindstilla. Betande kor i frodiga sommarhagar enda sällskapet den här morgonen. Doften av vått gräs, liljekonvalj och granskog, tröttheten i benen. Känslan: Grymt bra, som det kanske skulle ha beskrivts i en Jens Lapidus-bok.
Inte så mycket på agendan. Läser magasinet Offside, har två nummer hemma som jag missat och det betyder självklart en slags läsfest eller vad man ska beskriva mitt maniska förmiddagsmalande av nummer tre med Henrik Larsson på framsidan. Hasse Backe jobbar i New York numera och tränar ett bottenlag, läser jag. Dricker lattes från Starbucks på väg till träningsanläggningen, går på konsterter eller bara hänger i sina favoritområden med ett glas vin eller en kaffe. "Vilken fantastisk stad", utbrister han flera gånger i reportaget. Han är snart 60, men älskar att hänga i New York och upptäcka staden på olika sätt. Äventyrslust och nyfikenhet. Två viktiga egenskaper att slå vakt om.
Ingen fungerande teve förrän nästa vecka i det nya huset. Ibland kan man tala om dålig tajming och sådant, men det är tar nog priset. VM liksom.
Nåväl, radion är ändå ett helt acceptabelt sätt att följa turneringens inledning på. "Det fick man göra förr", konstaterar min far helt utan förståelse till min något tveksamma attityd.
Käkar stadig frukost, joggar en sväng i morgondiset med slingrande, knastrande grusväg under fötterna. Temperaturen lagom, lätt dimma och vindstilla. Betande kor i frodiga sommarhagar enda sällskapet den här morgonen. Doften av vått gräs, liljekonvalj och granskog, tröttheten i benen. Känslan: Grymt bra, som det kanske skulle ha beskrivts i en Jens Lapidus-bok.
Inte så mycket på agendan. Läser magasinet Offside, har två nummer hemma som jag missat och det betyder självklart en slags läsfest eller vad man ska beskriva mitt maniska förmiddagsmalande av nummer tre med Henrik Larsson på framsidan. Hasse Backe jobbar i New York numera och tränar ett bottenlag, läser jag. Dricker lattes från Starbucks på väg till träningsanläggningen, går på konsterter eller bara hänger i sina favoritområden med ett glas vin eller en kaffe. "Vilken fantastisk stad", utbrister han flera gånger i reportaget. Han är snart 60, men älskar att hänga i New York och upptäcka staden på olika sätt. Äventyrslust och nyfikenhet. Två viktiga egenskaper att slå vakt om.
Ingen fungerande teve förrän nästa vecka i det nya huset. Ibland kan man tala om dålig tajming och sådant, men det är tar nog priset. VM liksom.
Nåväl, radion är ändå ett helt acceptabelt sätt att följa turneringens inledning på. "Det fick man göra förr", konstaterar min far helt utan förståelse till min något tveksamma attityd.