etwo

Det lilla internetcafét säljer allt. Choklad, läsk, öl, Whiskey, lite burkmat och telefonsamtal för en billig penning. Internet är inte sa billigt däremot, men inte sa dyrt egentligen heller. Hon som ska sta i kassan och ta betalt för internet, burkmaten och det andra sitter hela tiden ute pa trottoaren och röker, sa kunderna sitter vänligt kvar och knappar pa sina datorer i väntan pa de korta sekvenser da hon aterfinns vid kassapparaten och ar redo for service. Verkar ända vara ett soft jobb hon har. Mobiltelefoner och abonemang gar aven det att till ett bra pris skaffa sig har. Ville bara poangtera det.

Morgonflight till Stockholm imorgon och sedan farja till Gotland. Kanner mig forvantansfull pa Gotland den har sommaren och ar sugen pa att se vad som finns i den gotlandska godispasen i ar. En och annan karamell ar jag saker pa att kunna grava fram. "Mala huset ska jag gora pa semestern", sager mamma pa telefon och sager det liksom pa det dar sattet att det inte ar en fraga om jag ska vara med och mala huset eller inte utan har ska det malas, de ar en sak som ar saker. "Man kan ju cykla ned till stranden och ta badpauser da och da i alla fall", sager jag forvantansfullt. "Mm, visst
kan man det", sager mamma, med en inte lika forvantansfull stamma.

Sista dagen i Berlin tillbringar jag med: Att lasa Wallander. Otippat kanske, men far formodligen inte lana med mig boken hem av bror och med 150 sidor kvar ar det bara att borra ned huvudet och lasa vidare. Mannen som log. Fantastisk bok. Anledningen till att jag formodligen inte far ta med mig boken pa resan hem, far vi ga tillbaka till julen 2008 for att hitta. Bror far Jens Lapidus andra roman i julklapp av farforaldrarna och ar glad. Han havdar dock att han maste ha ett Jens Lapidus-break efter att ha stracklast Snabba Cash fram till jul det aret. Jag ar snabbt framme och undrar redan pa julaftonskvallen om inte jag kan fa lana hem boken och lasa under tiden for att sedan ge tillbaka nar Jens Lapidus-breaket ar till anda. Innan julmaten ar uppaten i mellandagarna har jag plojt igenom boken och lagt den i bokhyllan. Sedan hinner bror flytta till Berlin, det blir var igen, jag hinner byta rum och skaffa ny bokhylla. Nar det sedan var dags att flyga ifran London for en tid sedan med ett begransat antal kilon i bagaget "lanade" jag ut boken till en kompis som aven han flyger ifran London mycket snart med litet utrymme for utsvavningar i sitt bagage. Darmed visste jag nar planet fran London lyfte att bokens framtid var mycket osaker. Om det ens fanns nagon. Detta fortrangde jag tills bror plotsligt och ovantat efter tva dagar i Berlin tog upp fragan om den forsvunna julklappen. Nu var breaket over och han ville lasa. Jag sa som det var, utan nagra logner och forklarade min bagageproblematik. "Det var ju liksom bara en liten bok", sa bror surt innan vi somnade den kvallen. Jag svarslos, men visste samtidigt: Samma sak far inte handa med Mannen som log.