BNP och valet
Ledig lördag idag och det på den första dagen i maj och allt, inte dåligt alls faktiskt. Släntrar efter en behaglig frukost och en fantastiskt god kopp kaffe ned på gatan och friserar mig hos Ali i hans salong. Han har renoverat sin lokal och jobbar hårt för tillfället. Sju dagar i veckan, heldagar. Tufft att få det att gå runt, säger han. Utanför fönstret promenerar folk med matkassar från den lokala lilla matmarknaden en bit ned på Roman Road. Växlande molnighet, lagom varmt. Lugnet har överhanden i kvarteret den här förmiddagen och ingen verkar ha speciellt bråttom med något vilket är kontrast mot hur det brukar kunna se ut om vardagsmorgnar med sprinttävlingar till buss och tunnelbana för sena och stressade männsikor.
På ytan en lugn atmosfär den här lördagen, men på fredagen har flygblad delats ut till hushållen i Bethnal Green och andra delar av London och förmodligen övriga landet. I min och andras brevlådor har flygblad från BNP, det nationalistiska partiet i England seglat in. Partiet menar att de värnar om det egna landet och dess invånare. Just detta flygblad fokuserar också hur partiet vill ta hem alla brittiska trupper från Afghanistan snarast möjligt. Att dra sig ur Afghanistan är givetvis en ståndpunkt som jag tror att väldigt många männsikor idag skulle vara villiga skriva under på. Likväl som jag håller med BNP:s vilja att höja det statliga pensionen till 150 pund i veckan. Godhjärtade åsikter rakt av som är lätta att köpa. Men så finns där också på flygbladet det där som BNP inte frontar med som sitt huvudbudskap och inte heller skriker rakt ut i sin valkampanj. Snarare mer bakar in i sitt så kallade välfärdspaket och får att se ganska sjävklart ut. Stoppa invandringen, står det med röd text på gul botten, med en kort beskrivning under om hur engelsmännen blir minoritet i sitt eget land för tillfället. BNP vill stoppa invandringen och möjligheten för mig och mina vänner att arbeta här. De vill ta bort möjligeten för Ali att driva sin hårsalongs-business i London, trots att både jag och Ali varje månad betalar London och England skattepengar för att bo och verka i landet. Att jag råkar vara från Sverige och Ali från Pakistan borde inte spela någon roll i det stora hela. Hade England behövt betala för att vi skulle ta del av landet hade frågan kommit i ett annat läge, men nu tjänar förmodligen landet i slutändan en del på att vi är här.
Trots lugnet på gatorna i kvarteret den här lördagen så befinner sig Storbritanien och övriga Europa i en svår ekonomisk situation och det är inte precis så att ekonomin blomstrar. Många männsikor har förlorat jobbet och det är svårt för små och stora företag att få det att gå ihop. Valet står för dörren och med det en möjlighet till någon form av förändring. Alltså ett drömläge för BNP. Ett farligt drömläge. Lågkonjukturen har gjort det legitimt att tala om att lägga sin röst på BNP och partiets klara välfärdsbudskap blir plötsligt en hand att hålla i för britterna när vindarna blåser kring Gordon Brown och hans klavertramp i medierna.
BNP vill visa att de står för trygghet och stabilitet, men det är upp till väljarna när det är dags att kryssa på valsedeln att lyfta på och hakan se saker i ett lite längre perspektiv. Att inte se invandrarna som syndabockar till den ekonomiska kris som råder. Framförallt gäller det kanske inför detta val att även titta i backspegeln. Se efter vad som kan ske om man litar till främlingsfientlighet i lågkonjuktur. Studier av ett land inte allt för långt borta, som gjorde så (Litade på nazistpartiet) för lite mer än 70 år sedan, kan säkerligen berätta mer om möjliga konsekvenser av ett sådant ställningstagande.
På ytan en lugn atmosfär den här lördagen, men på fredagen har flygblad delats ut till hushållen i Bethnal Green och andra delar av London och förmodligen övriga landet. I min och andras brevlådor har flygblad från BNP, det nationalistiska partiet i England seglat in. Partiet menar att de värnar om det egna landet och dess invånare. Just detta flygblad fokuserar också hur partiet vill ta hem alla brittiska trupper från Afghanistan snarast möjligt. Att dra sig ur Afghanistan är givetvis en ståndpunkt som jag tror att väldigt många männsikor idag skulle vara villiga skriva under på. Likväl som jag håller med BNP:s vilja att höja det statliga pensionen till 150 pund i veckan. Godhjärtade åsikter rakt av som är lätta att köpa. Men så finns där också på flygbladet det där som BNP inte frontar med som sitt huvudbudskap och inte heller skriker rakt ut i sin valkampanj. Snarare mer bakar in i sitt så kallade välfärdspaket och får att se ganska sjävklart ut. Stoppa invandringen, står det med röd text på gul botten, med en kort beskrivning under om hur engelsmännen blir minoritet i sitt eget land för tillfället. BNP vill stoppa invandringen och möjligheten för mig och mina vänner att arbeta här. De vill ta bort möjligeten för Ali att driva sin hårsalongs-business i London, trots att både jag och Ali varje månad betalar London och England skattepengar för att bo och verka i landet. Att jag råkar vara från Sverige och Ali från Pakistan borde inte spela någon roll i det stora hela. Hade England behövt betala för att vi skulle ta del av landet hade frågan kommit i ett annat läge, men nu tjänar förmodligen landet i slutändan en del på att vi är här.
Trots lugnet på gatorna i kvarteret den här lördagen så befinner sig Storbritanien och övriga Europa i en svår ekonomisk situation och det är inte precis så att ekonomin blomstrar. Många männsikor har förlorat jobbet och det är svårt för små och stora företag att få det att gå ihop. Valet står för dörren och med det en möjlighet till någon form av förändring. Alltså ett drömläge för BNP. Ett farligt drömläge. Lågkonjukturen har gjort det legitimt att tala om att lägga sin röst på BNP och partiets klara välfärdsbudskap blir plötsligt en hand att hålla i för britterna när vindarna blåser kring Gordon Brown och hans klavertramp i medierna.
BNP vill visa att de står för trygghet och stabilitet, men det är upp till väljarna när det är dags att kryssa på valsedeln att lyfta på och hakan se saker i ett lite längre perspektiv. Att inte se invandrarna som syndabockar till den ekonomiska kris som råder. Framförallt gäller det kanske inför detta val att även titta i backspegeln. Se efter vad som kan ske om man litar till främlingsfientlighet i lågkonjuktur. Studier av ett land inte allt för långt borta, som gjorde så (Litade på nazistpartiet) för lite mer än 70 år sedan, kan säkerligen berätta mer om möjliga konsekvenser av ett sådant ställningstagande.