FREDAGSBLOGG:Reaktion noll
Lugn arbetsvecka avslutas med heldag i butiken imorgon och sedan vantar en ledig sondag. Lugn har veckan varit, men inte helt handelselos. Inledde onsdagen med att aktivera alarmet pa jobbet vilket ledde till en del uppstandelse. Klockan sex pa morgonen i ett i ovrigt dott city sa marks en alarmsignal ganska val. Glomde nycklarna hemma, fick ett par reservnycklar i en annan affar men inget kort att larma av med. Trodde mig veta att jag hade ett i reserv pa kontoret en trappa ned. Var darfor val forberedd nar jag oppnande dorren till butiken och sprang nedfor trapporna. Man har runt 20 sekunder pa sig att larma av innan det borjar tjuta och val nere pa kontoret i morkret insag jag att jag inte hade nagot extra larmkort. Vid det laget var det liksom bara att vanta in oljudets borjan. Ringde operatoren och sorterade ut det sa det blev ingen storre dramatik utover de 15 minuters larmad panik som radde i butiken. Hade fatt for mig att larmet var kopplat till polisen och bara vantade pa att det skulle borja rulla in polisbilar och storma in bevapnade styrkor i butiken. Forra aret dok 9 polisbilar och en motrocykel upp for att ta hand om en gratisakare pa samma buss som mig, sa for mig sjalv tankte jag mig att med prioriterings-tank inom polisen borde det for ett butiksinbrott dyka upp ett nagot storre antal uniformer an for bussplankning i den har staden. Nagot slags filmtank hade jag. Action liksom. Jag hjalten som sabbat hela kuppen och vet om det. Stunden det gar upp for mig att, fan, det har blir det kaken pa. Oro.com. Det och mycket annat for genom mitt morgontrotta och forvirrade huvud. Fast jag visste ju att det inte skulle bli fangelse.
Det intressanta med alarm ar hur lite vi manniskor bryr oss om dem. Vi hor, vi noterar, vi iaktar, men mer an sa blir det inte. Vi tar for givet att det ar nagot som ar fel med alarmet och gor darfor ingenting for att pakalla ordningsmaktens uppmarksamhet i sadana har fall. I onsdags gick manniskor forbi ute pa gatan, kikade in genom fonstren. Sag en svartkladd, forvirrad, stressad, uppjagad ung man (jag) inne i lokalen. Nagra vinkade, nagra borrade bara ned huvudet mellan axlarna och strosade vidare. Alarm och ung man inne i lokalen. Ingakonstigheter med det. Allt lugnt. Inga problem. Nagon borde val i alla fall pa nagot satt visat tecken pa att vara lite konfunderade eller pa sin vakt i den har situationen. Ingen holl ens for oronen. kanske ser jag i folks ogon inte ut som en sadan som bryter sig in pa fik klockan sex pa morgonen, trotsar alarmet och forsoker hitta nagot att sno. Sa enkel kanske losningen i det har fallet ar pa ekvationen jattejattehog larmsignal, manniska, reaktion noll.
Jag reagerar heller aldrig ett dugg pa larmsignaler. Det ar ju anda alltid nagot som hakat upp sig eller blivit nagot fel pa. Det vet ju alla.
Holland-Sverige 4-1.
Trevlig helg!
Det intressanta med alarm ar hur lite vi manniskor bryr oss om dem. Vi hor, vi noterar, vi iaktar, men mer an sa blir det inte. Vi tar for givet att det ar nagot som ar fel med alarmet och gor darfor ingenting for att pakalla ordningsmaktens uppmarksamhet i sadana har fall. I onsdags gick manniskor forbi ute pa gatan, kikade in genom fonstren. Sag en svartkladd, forvirrad, stressad, uppjagad ung man (jag) inne i lokalen. Nagra vinkade, nagra borrade bara ned huvudet mellan axlarna och strosade vidare. Alarm och ung man inne i lokalen. Ingakonstigheter med det. Allt lugnt. Inga problem. Nagon borde val i alla fall pa nagot satt visat tecken pa att vara lite konfunderade eller pa sin vakt i den har situationen. Ingen holl ens for oronen. kanske ser jag i folks ogon inte ut som en sadan som bryter sig in pa fik klockan sex pa morgonen, trotsar alarmet och forsoker hitta nagot att sno. Sa enkel kanske losningen i det har fallet ar pa ekvationen jattejattehog larmsignal, manniska, reaktion noll.
Jag reagerar heller aldrig ett dugg pa larmsignaler. Det ar ju anda alltid nagot som hakat upp sig eller blivit nagot fel pa. Det vet ju alla.
Holland-Sverige 4-1.
Trevlig helg!