In med Bentner
Det blev ungefär precis som jag befarat att det skulle bli. Hade den oroskänslan i magen redan innan avspark. Det kom krypande mer och mer timmarna innan och när Birmingham-Gardner innan match blev intervjuvad av BBC i ett boxningsgym iklädd en mycket tuff, grå luvtröja var det som att luften redan gått ur Arsenals Ligacupfinal. Kändes som att de var så mycket mer taggade och intresserade av den här finalen, Birmingham än vad Gunners någonsion, någon gång varit inför en match.
Satt med min halvkalla burköl, jäsande pizza i magen och kunde följa de blåa äta upp oss. Inte total dominans, Arsenal gjorde mycket bra också, men allt skedde med krampaktiga rörelser. "Kanske var vi nervösa", sa Arsene Wenger efteråt och jag förstår vad han menar. Såg ut som att något bromsade upp och hindrade den normala flärden och flytet i Arsenals spel. För alla utom Jack Wilshere. 19 år och bäst på planen. Hänsynslös, mjuk, kvick och teknisk var han överallt på Wembleys halvtaskiga matta igår. Han och Rosicky var på två olika planeter fotbollsmässigt. Tar han någonsin i för fullt, Rosicky? Försöker han någonsin 100 procent? Nonchalant, arrogant och utan stolthet inför att bära den röda tröjan gör han mig irriterad.
Leyton Orient på onsdag. Kan bli tufft. In med Bendtner.