etwo

Frågan ställdes till mig i en konversation på ett möte om lite vardagliga saker i största allmänhet och kommer förmodligen inte gå till historien som en av de större samtalen som skett mellan männsikor i vår tid. I alla fall, trots vardaglig stämpel och ämnen man alltid har svar att leverera inom, så ställdes jag lite mot väggen när den här frågan plötsligt dök upp. Från ingenstans och utan förvarning, lite ogenerat och med en önskan om ett kvickt svar klingande i rösten. Blev fundersam. Borta i öst. Frågan var verkligen formulerad så. Med betoning på borta. "Hur är det egentligen att leva borta i öst då? Borta, långt bortom något annat, något exotikst. Som bilderna på juiceförpackningarna, de med tropisk smak som alltid ser ut att vara från en oerhört vacker plats. Palm, kokosnöt och sand. Något man kan tänka sig som semestermål. Fick sådana platser i huvudet, men kunde inte erinra mig att jag bott på något sådant ställe. Kunde allstå inte var det damen i fråga menade med sin fråga. Öst? Funderade tyst vidare. Mellnöstern? Nej, inget boende där heller för min del. Inte ens semester. Kliade mig lite på kinden, tittade ned i golvet. Processen i huvudet: Försök vinna tid. Egypten eller Bulgarien kunde det inte heller vara hon menade. Trodde hon att hon samtalade med någon annan kanske? Var situationen ett missförstånd? Jag var inte hennes bereste, tågluffande och äventyrslystne kompis som hon trodde att jag var och det visste hon inte om ännu. Ingen Hemmingway. Mina föräldrar på östra Gotland dök upp på näthinnan, men där lever ju inte jag för tillfället. Nit. Viljan att snabbt formulera ett svar. "Det är helt okej", dök upp i tankarn som möjligt svarsalternativ, men rädslan för följdfrågor på detta påstående för stor. Inget svar utan kött på benen.

Stepney? Det ligger ju i östra London och där bor ju jag. Så var det med den saken. Det var helt enkelt det hon undrade över. Hur det egentligen är i Stepney? Blixtsnabbt tog jag beslutet att slå till med: "Det är helt okej" Svaret från damen: "Ah, ok".

Men östra London? På hennes tonläge i frågan beskrivet som en plats mycket långt från en vardag vanliga människor lever. Hon, från Kensington så klart, har kanske ingen klar bild av hur huvudstadens östra delar ser ut. Så farligt är det väl inte i öst, tänker jag i konversationens efterdyningar. Så att det låter som man är en upptäcktsresande när man får frågor av andra svenskar i London.

Buss hem från mötet och konversationen. Buss från väst till öst. En berusad man hinner inte av bussen i tid för att kräkas utan gör detta i mittgången utan att någon direkt reagerar. Kliver av bussen vid Stepney Green station. Små pojkar i tränings-pyjamasar vill sälja gräs från sina små BMX-cyklar, sirener som bakrund till detta, ett hus som håller på att rivas och mycket få fraser på gatan hörs utvecklas med det engelska språket som verktyg. Kliver av borta i öst. Borta, men ändå så väldigt mycket hemma.