etwo

nils jönsson skriver om vardag, drömmar, samtiden och minnen ur olika synvinklar.

Precis som vanligt

Publicerad 2011-05-21 11:58:24 i Allmänt

Är tidig med allt den här lördagsmorgonen, vaknar med fåglarna och byggarbetarna som river huset på andra sidan gatan. Vaknar pigg och med en energi man vill känna oftare.
Berlinhistorier dagen innan över telefon får mig att längta bort. Eller till något. Sommarhistorier från Berlin-brodern ger mig något att bygga vidare på. Får mig vaken efter lång dag på jobbet. Tiergarten, gator och klubbar, kan titta både tillbaka och frammåt. Han har köpt en cykel, berättar han. Minns för ett år sedan på cykel genom stan, med Anton i den tomma electro-baren, på golven och när rock-Marcus plötsligt var i stan utan förvarning. Ställena vi aldrig hittade till och hur vi bar på den där unika känslan i det vi företog oss. Känslan av det nya. Kan se frammåt, kan se sommaren igen. Upptåg och äventyr. Vi planerar lite, där över telefon utan att egentligen få så mycket organiserat, som det så ofta kan vara.
Fanns en tid när jag alltid ville sitta längst fram, när jag cyklade snabbast och alltid hade energin och humöret.  När allt var lite mindre komplicerat och jag trodde på allt som de sade, när historierna var helt sanna. Nu längtar jag till det nya men romantiserar det gamla och på så väldigt många sätt känns det som att det är precis som det alltid har varit.
Är tidig med allt den här lördagsmorgonen, vaknar med fåglarna och byggarbetarna som river huset på andra sidan gatan. Vaknar pigg och med en energi man vill kunna känna oftare.
Berlinhistorier dagen innan över telefon får mig att längta bort. Eller till något. Sommarhistorier från Berlin-brodern ger mig något att bygga vidare på. Får mig vaken igen efter lång dag på jobbet. Tiergarten, gator och klubbar, kan titta både tillbaka och frammåt i berättelserna. Han har köpt en cykel, säger han. Minns för ett år sedan på cykel genom stan, med Anton i den tomma electro-baren, på golven och hur rock-Marcus plötsligt var i stan utan förvarning eller annonsering. Ställena vi aldrig hittade till och hur vi tre bar på den där unika känslan i det vi företog oss. Känslan av det nya. Kan se frammåt, kan se sommaren igen. Upptåg och äventyr. Vi planerar lite, där över telefon utan att egentligen få så mycket organiserat, som det så ofta kan vara.
Fanns en tid när jag alltid ville sitta längst fram, när jag cyklade snabbast och alltid hade energin och humöret. När allt var lite mindre komplicerat och jag trodde på allt som de sade, när historierna var helt sanna. Nu längtar jag till det nya men romantiserar det gamla och på så väldigt många sätt känns det som att det är precis som det alltid har varit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela