etwo

Avstigning via bakdörrarna. Inte framdörren. Han som kör är bestämd. Han som är på väg att kliva av i en liten by står en annan gång i ett annat liv och för en livlig diskussion med chauffören. Stora gester och jargong, klart oense om något de nog helst ville glömma. Ofrivilligt sammanflätande i en nattlig konflikt.
   Nattbuss är en hel bok i sig. Varje tur en roman med alla dramaturgins ingredienser. De som inte gett upp, de som är på väg och de som bär allt de äger med sig, alla karaktärer fraktar nattbussen genom dunkla gator på slitna säten. Mörkret är regent, men i det svaga ljuset från varje liten läslampa ovanför varje stol är nattbussens karaktärer i centrum för en resa. 
   En resa i ett rampljus. De sitter i strålkastarljusets svaga sken. Det är deras resa, deras föreställning. Avstigning via bakdörrarna, inte framdörren. Det säger han som kör till den unge mannen som ska kliva av i en liten byn. Det är på väg att bli mörkt ute. Nästan allt han äger bär den unge mannen omsorgsfullt i sin väska. Snart blir eftermiddagsbussen till nattbuss.   
   Och han som kör bestämmer över föreställningen. Han sätter upp reglerna för pjäsen Nattbuss.