etwo

En radio står på i ett rum mot gatan på fjärde våningen i den äldre delen av staden. Den här kvällen är det mest gamla repriser och en och annan historia värd att lyssna till. Nyheter och draman smälter samman med den mjuka ljuset i rummet. Han lyssnar uppmärksamt.

Hundra mil och några till ifrån rummet på fjärde våningen utspelar sig ett drama av ett helt annat slag och taget ur det verkliga livet. Hos en nära vän har något fallit och tagit slut. Vännens batterier sitter i den gamla radion som står på i rummet mot gatan. Det är som att vännens alltid hjälpsamma och tålmodiga stämma som fyller rummet istället för de monotona radiorösterna.

Han vill i alla fall att det ska vara så. De båda har inte känt varandra speciellt länge. Men tillräckligt länge för att det ska vara naturligt att dela med sig av fyra engångsbatterier och för att det ska vara till just vännen han ringer den här dagen för att prata och berätta sina nyheter. Han tror att han har kommit på något, han har hittat en känsla och vill fråga vännen vad han tror om den saken. Men samtalet blir kort den här gången. Vännen är chockad och han som precis ringt upp och varit lite uppspelt och velat berätta om några fina dagar han haft i en annan del av landet, han tystnar snabbt och vet inte vad han ska säga längre. De ska höras senare bestämmer det.

Han blir sittande länge efter samtalet med telefonen i handen. Vännen, som alltid med inlevelse agerat bollplank och mentor, har nu blivit golvad, slagen till marken. Hans små historier och eventuella problem faller som stenar till botten. Han tänker på vännens familj, han tänker att han vill vara närvarande på ett sätt som nu inte är möjligt. Han är på fel ställe vid fel tidpunkt och har dessutom ingenting att säga. Varför har han inte det? Det är han som ska vara mentor nu, det är han som ska säga de bra sakerna. Men det blir bara tomt och det enda han kan tänka på är hur orättvist allt kan vara ibland. För alla stunder vännen funnits där, för alla gånger han bara lyssnat, de gånger han sagt ifrån och givit råd. För alla de gångerna vill han i rummet på fjärde våningen med radion och lånade batterier kunna ge något tillbaka. Han vill hjälpa till, men har inget att säga. 100 mil och några till ifrån det som hänt blir den viljan inte till så mycket mer än en skriven hyllning till vännen.